Synen på jämställdhet påverkar arbetsmiljöarbetet


2019-10-24 - Kommunernas styrmodell och syn på jämställdhet påverkar hur de bedömer och hanterar arbetsmiljön. Det visar färsk forskning från Förvaltningshögskolan.

Vård, skola, omsorg är alla kvinnodominerande arbetsplatser som dras med mycket arbetsmiljöproblem, främst stress. Men hur man väljer att lösa dessa påverkas av politikernas uppmärksamhetsfokus. Det visar Vicki Johansson, professor i offentlig förvaltning och Annika Theodorsson fil.dr i offentlig förvaltning, från Förvaltningshögskolan, som nyligen presenterade delresultat i sin forskning. I den har de närmare undersökt hur politikernas uppmärksamhetsfokus påverkas av kommunens styrsystem och politikernas syn på varför arbetsplatserna är ojämställda.

Forskarna använder begreppet könsmaktsordning. I en kommun med stark ger politikerna förklaringen att skillnaderna mellan de kvinnodominerade yrkena och de manligt dominerade yrkena ligger i att män och kvinnor har olika egenskaper. I en svag könsmaktsordning ger politikerna i stället förklaringen att de ojämställda arbetsplatserna inte har något att göra med olikheter, utan att män vinner någonting på det.

Kommunernas har huvudsakligen två olika sorters styrsystem enligt forskarna. Dels mål- och resultatstyrning som handlar om att sätta upp mål och mäta om man når dessa, dels direkt verksamhetsstyrning där frågor behandlas när de uppkommer. Och resultaten visar tydligt att de olika styrsystemen påverkar uppmärksamhetsfokus.

- I kommuner med mer direkt verksamhetsstyrning tenderar många fler ärenden att behandlas, och det kommer fler ärenden från olika aktörer som deltar på lägre nivå än vad det är i mål- och resultatstyrda kommuner. Med resultatstyrning tenderar fokus bli på det man mäter, säger Vicki Johansson.


Vicki Johansson Foto: Johan Wingborg.

Detta kan bli problematiskt eftersom det tunnelseende som styrsystemen skapar gör att vissa problem inte ens kommer upp.

- Politikernas uppmärksamhetsfokus påverkar vilka ramar de sätter för att arbeta med arbetsmiljön. Om de inte uppfattar att det finns några problem-då blir det problematiskt, säger Vicki Johansson.

När forskarna jämförde hur politikerna såg på arbetsmiljön i kommunen och jämförde med sjuktalen framkom problematiken tydligt.

- I våra preliminära resultat framkommer att i mål- och resultatstyrda kommuner uppfattar man arbetsmiljön bättre men där är sjukskrivningstalen högre jämfört med de i direkt verksamhetsstyrda kommunerna. Där uppfattar de arbetsmiljön som sämre men sjukskrivningstalen är lägre, säger Vicki Johansson.

Liknande samband finns mellan hur stark könsmaktsordningen är och hur man bedömer arbetsmiljön.

- Det finns ett tydligt samband mellan hur en fullmäktigledamot bedömer jämställdheten i den egna kommunen och hur hen bedömer arbetsmiljön. Ledamöter som bedömer jämställdheten som dålig bedömer också arbetsmiljön sämre, säger Annika Theodorsson.


Annika Theodorsson. Foto: Pressbild.

Vicki Johansson och Annika Theodorsson har också kunnat visa ett tydligt samband mellan hur man ser på arbetsmiljöproblemen och hur man väljer att hantera dem. De ser främst två inriktningar på lösningar, strukturella och individuella. Strukturella lösningar handlar om att förändra organiseringen av arbetet, anställa fler och förändra arbetstiden. Individuella lösningar handlar om att lära individen copingstrategier för att kunna hantera arbetsmiljön. Det kan till exempel vara mindfullnesskurser, friskvård och belöningar.

Här såg forskarna ett tydligt samband mellan styrmodeller och syn på jämställdhet och vilka lösningar man har.

- Ledamöter i kommuner med hög grad av mål-och resultatstyrning och med stark könsmaktsordning är mindre positiva till strukturförändrande arbetsmiljöåtgärder och mer positiva till copingåtgärder än andra ledamöter, säger Vicki Johansson.

I svaga maktordningar med direkt verksamhetsstyrning är de mer positiva till strukturförändringar. Här var det också vanligare att ha en helhetssyn på individen. Även om bristande hälsa berodde på privatlivet såg man det som ett arbetsmiljöproblem.

Citat från intervjustudien om hur det kunde låtas?

Ska man långsiktigt lösa arbetsmiljöproblemen krävs strukturförändringar tror Vicki Johansson och Annika Thodorsson.

- Copingstrategier är också bra, särskilt på kort sikt. Men idag försöker man anpassa individen och ge dem copingfrämjande strategier för att de ska få det bättre i en dålig miljö. Det krävs strukturförbättringar, men de är dyrare, konstaterar Vicki Johansson.

ELSA FRIZELL

Om studien

Forskningen är gjord på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Samtliga kommunfullmäktigeledamöter i landets 290 kommuner har fått basvara en enkät. Det har också gjorts fallstudier med intervjuer i fyra kommuner med skilda styrsystem och könsmaktordningar. Dessa kommuner har också haft arbetsmiljötillsynen och fått krav från Arbetsmiljöverket. Hela forskningsprojektet väntas bli klart vid årsskiftet.


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN