Så undviker ni risken att utnyttja svart arbetskraft


2020-02-28 - Risken att utländska arbetare utnyttjas är större inom vissa branscher och typer av arbete. Genom att bli medveten om riskerna kan fler bidra till att stävja ­exploateringen.

Upphandlingschefen Cecilia Durchbach suckar djupt över telefon. Hon minns att hon reagerade med bestörtning när historien om hemtjänstföretaget Enklare vardag rullades upp i tidningarna Kommunalarbetaren och Arbetet tidigt i våras. Granskningen visade hur utländska arbetare slitit under slavliknande förhållanden i företaget som Upplands Väsby kommun anlitat.

– Det var verkligen ett uppvaknande. Man tänker att sådant här inte ­förekommer i Sverige och inte i den egna kommunen. Men det gör det ­uppenbarligen.

För Cecilia Durchbach blev det tydligt att det inte räcker att ställa krav i upphandlingen, utan dessa måste också följas upp. Den lärdomen har de gjort i Upplands Väsby.

– Vi behöver gå ut till företagen och kontrollera att det de sagt ­stämmer överens med verkligheten. Och för att ha en chans att upptäcka sådant här måste vi på upphandlingen samarbeta med dem som är ute i verksamheten, eftersom de kan se tecken på om ­något inte stämmer.

Kommunen sjösätter nu nya rutiner för ekonomisk uppföljning, i hopp om att ännu tidigare fånga upp företag som agerar skumt. För den som inte sköter sin ekonomi tenderar att brista på fler områden. Allra helst ska rutinerna vara automatiserade, tycker ­Cecilia Durchbach, så att systemet flaggar om en underleverantör till ­exempel får betalningsanmärkningar.

Kommunen har också upphandlat ett säkerhetsföretag som ska lära dem att analysera företagsstrukturer bättre.

Förutom noggrannare uppföljning av företagens verksamhet samt nya rutiner för ekonomisk kontroll, tycker Cecilia Durchbach även att en beställare måste våga häva avtalet när leverantören brister.

– Så att de här företagen inte gynnas. Man ska inte få bete sig på det här ­viset.

Forskaren Natalia Ollus är direktör för Europeiska institutet för kriminalpolitik och en av författarna till en kort handbok med råd till arbetsgivare som vill förhindra att migrantarbetare utnyttjas.

– Många tänker att människohandel är något som sker långt bort i ett annat land. Utan att förringa det som sker i andra länder vill vi lyfta fram att det finns saker att göra här hemma.

Risken att migrantarbetare utnyttjas är större inom vissa branscher, som till exempel städ-, bygg- och transportsektorn. Risken är också större för vissa typer av anställningar som hyrpersonal och säsongsarbetare. Och risken är större på företag som saknar kollektivavtal samt när arbetstagare saknar kunskap om sina rättigheter, sammanfattar hon.

– Långa underleverantörskedjor är en riskfaktor. Ju fler parter i kedjan, desto svårare är det att kontrollera den.

Begränsa ledet av underleveran­törer, vässa uppföljningen och tänk risk när städ-, bygg- och transporttjänster upphandlas är därför några konkreta tips. Gör allt för att förhindra risken för att människor utnyttjas som en del av det sociala ­ansvarsarbetet, råder hon.

Natalia Ollus lyfter fram två ­argument för varför detta ligger i arbets­givares intresse. Dels värnar man sitt varumärke, för även arbets­givare som själva gjort rätt kan bli ­associerade med utnyttjande när ­deras underleverantörer brister. Dels finns tydliga kopplingar mellan ­utnyttjandet av migrantarbetare och osund konkurrens.

Se till att arbetare får lön i enlighet med kollektivavtal, att de har skrift­liga kontrakt på ett språk de förstår, att de vet vart de kan vända sig om de får problem. Och granska kritiskt ­underleverantörerna. Företag som ­underbetalar sina arbetare och ”idkar fuffens” ska man inte köpa tjänster av, anser hon.

Per Persson är avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket och väl insatt i problemet med migrantarbetare som utnyttjas.

– Vi har hittat folk som jobbar för 5 eller 10 kronor i timmen och bor i källaren hos den de arbetar för. Det blir i praktiken människohandel.

För några år sedan besökte HRF i Stockholm 100 slumpmässigt utvalda arbetsplatser som ansökt om migrerad arbetskraft och pratade med anställda och arbetsgivare. Slutsatsen blev att nästan inget av företagen skötte sig på det sätt facket skulle ha önskat.

Till exempel när det gällde lönerna. Till Migrationsverket angav arbets­givaren en lön, men när facket begärde ut anställningspapper stod där en lägre lön. På de anställdas löne­specifikationer var lönen sedan lägre än i kontraktet. Och den lön som betalades ut understeg den i specifikationen. Dessutom fick en del anställda betala tillbaka pengar när lönen var utbetald.

– Då följde arbetsgivaren med till bankomaten och tog kontant betalt, berättar Per Persson.

Facket har svårt att göra något åt problemet.

– Skulle de gå med i HRF ser arbetsgivaren till att de inte får jobba kvar, vilket innebär att de blir utvisade. Vilket de inte vill, eftersom de ofta står i skuld till folk hemma efter att ha köpt arbetstillstånd.

Att arbetsgivarna själva skulle ta ­ansvar för frågan tror inte Per Persson på.

– De arbetsgivare jag talar om vill inte förebygga det här. Det här är ett sätt att tjäna pengar.

Visita, som organiserar arbetsgivare inom besöksnäringen, svarar via mejl på frågan om vad de gör för att förebygga att migrantarbetare utnyttjas.

– Visitas medlemsföretag har kollektivavtal och är seriösa företag som ska göra rätt. Att leta efter medlemsmärket är ett enkelt sätt för konsumenter att hitta bra ställen, skriver Antje Dedering, förhandlingschef på Visita.

EMILIE STENDAHL

Sex frågor för att bedöma risken

1. Anlitar ert företag ­outbildad, tillfällig och/eller ­säsongsarbetskraft?

2. Har ert företag många ­utländska arbetstagare som inte känner till arbets­villkoren i Sverige?

3. Har ert företag arbetstagare som anlitas via ­utländska ­eller svenska bemannings­företag?

4. Använder ert företag ­underleverantörer?

5. Har ert företag utländska arbetstagare som ­arbetar där övrig personal inte ser dem, ­exempelvis på nätter eller på en avlägsen plats?

6. Hör ert företag till en bransch där anlitande av svart, olaglig arbetskraft, lönedumpning eller ­människohandel tidigare uppdagats?

Källa: Handbok för företag och arbetsgivare om risk­hantering särskilt i underleveranskedjor, Anni Lietonen och Natalia Ollus, 2018, Europeiska institutet för ­kriminalpolitik, HEUNI.

Se upp om du som arbetsgivare, ­kollega, upphandlare ­eller kontrollant av dina leverantörer upptäcker att:­

- någon presenterar en grupp utländska arbetssökande och väntar på dem medan de ­intervjuas.

- sökandena uppför sig som om hen fått ­instruktioner av tredje part.

- många sökande anger samma kontaktnummer och adress.

- arbetstagarna blir skjutsade till och från arbetet av en person som inte arbetar där.

- arbetstagarna verkar nervösa eller ­rädda för arbetsgivaren eller myndigheter.

- arbetstagarna inte ­svarar på frågor eller ger ­svävande svar om sina arbetsförhållanden, till exempel ­antalet timmar de arbetat.

- arbetstagarna är ­undernärda, ser ovård­ade ut eller inte har rätt kläder för årstiden.

- arbetstagarna inte har skriftliga arbetsavtal.


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN