Resiliens förklarar varför en del växer av motstånd


2018-07-02 - Vad är det som gör att vissa ­organisationer överlever trots motgångar och konkurrens? I en nyligen utkommen bok beskriver forskarna en modell som tar sin utgångspunkt i begreppet resiliens.


Inom naturvetenskapen har begreppet resiliens använts länge. Efter en skogsbrand där ­elden förvandlat skogen till brända stubbar och marken till en svart, bränd matta, så återkommer livet efter några år och skogen växer tillbaka. Det är till och med så att biotopen och vissa arter kan gynnas av bränder. Skogen är motståndskraftig, resilient, för den här typen av påfrestningar och begreppet beskriver ett systems förmåga att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas.

Teorierna och resiliens har även spritt sig till andra områden, och numera pratar forskarna om ekonomiers, organisationers och individers resiliens.

Resilienstänket kopplat till organisationsforskningen kom först under 2000-talet. I våras kom boken The Resilience Framework där Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, och Margareta Oudhuis, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Borås, ­beskriver en ny modell för hur organisationer kan bli resilienta.

– Vi sätter fokus på hur organisationen samspelar med omgivningen. Det är den interaktionen som påverkar om organisationen blir framgångsrik, säger Stefan Tengblad.

Han exemplifierar med ett ekosystem där ­arter slåss om samma levnadsutrymme. Den som har anpassningsförmåga och hittar en unik nisch slipper konkurrera med de andra arterna, överlever och blir livskraftig.

– För företagen gäller det att hitta något som är unikt för att hitta överlevnadsutrymme bland andra organisationer. Vad är det som gör att ­kunderna vill välja just oss före andra leveran­törer? Det kan handla om att vi är mer effektiva, har bättre tjänster eller tätare kundrela­tioner.

Stefan Tengblad förklarar att organisationer bygger upp olika slags resurser som gör dem ­unika och resilienta: ekonomiska, tekniska och sociala. Ekonomiska resurser kan vara att företaget har ekonomiska tillgångar men också att det har en lönsamhet. Tekniska resurser handlar om ­företagets produkter och tjänster, alltså det man har att erbjuda. Sociala ­resurser handlar om ­relationer till ägare, kunder och medar­betare.

Resurserna är beroende av varandra och av omgivningen. Alla typer av dem är viktiga men Stefan Tengblad framhåller två extra viktiga: medarbetarskap och kundrelationer.

– Vi har sett exempel där ett ­företag inte värdesatte medarbetarskapet och bytte ut erfarna, ­kunniga medarbetare mot mindre kompetenta med lägre löner. Det ledde till att kunderna tappade relationen till företaget, ­eftersom de inte fick den kvalitet och kunskap de ville ha. Det fanns inte längre någon ­anledning att gå till just det före­taget, som därför gick i konkurs.

Ett annat exempel är textilföretaget som hade stagnerat och fokuserade hårt på att hålla kostnaderna nere.

– De gjorde en analys av vilka kompetenser de behövde och rekryterade för att få in nytt tänk och kunnande. De jobbade också på att bygga upp förtroendefulla relationer till de anställda och få dem engagerade i utvecklingsarbetet. Man såg över avtalen till återförsäljarna och ­började bygga upp varumärket.

En mängd aktiviteter lyckades vända den ­nedåtgående spiralen till vinst. Många av aktiviteterna inbegrep hr, men inte enbart. Just att sätta hr i ett större perspektiv är något Stefan Tengblad vill att boken ska bidra till.

– Hr behöver förstå hur man påverkar både de tekniska och ekonomiska resurserna och få ett större perspektiv på vad som gör ett företag framgångsrikt. En viktig fråga är här hur hr ­bidrar till att medarbetare upprätt­håller kundernas vilja att vara kunder.

ELSA FRIZELL


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN
#6