Det går 365 dagar på ett år


2020-02-18 - EXPERTEN. Arbetsdomstolen har nu konstaterat det går 365 dagar på ett år. Vår expert Tommy Iseskog förklarar hur Arbetsdomstolen har tolkat regler om så kallad konvertering.

Med förvåning har jag noterat den förvåning som domen AD 2019 nr 56 från Arbetsdomstolen har orsakat. Domen handlar om arbetsrättslig tideräkning, närmare bestämt hur uttrycket mer än två år ska tolkas.

I lagen om anställningsskydd finns regler om så kallad konvertering. Dessa regler handlar om under vilka förutsättningar som en tidsbegränsad anställning övergår till en tillsvidareanställning. I konverteringsreglerna används begreppen kvalifikationstid och referensperiod.

För att ett vikariat ska omvandlas till en tillsvidare­anställning, måste arbetstagaren ha varit vikarie i sammanlagt mer än två år (under referensperioden fem år). Detsamma gäller för den som har haft en allmän viss­tidsanställning (AVA) under sammanlagt mer än två år under referensperioden fem år. Härutöver finns en särskild konverteringsregel rörande allmän visstidsanställning som – förutom kvalifikationstidskravet om AVA i mer än två år – innehåller ett krav på en kedja av tidsbegränsade anställningar utan någon särskild referensperiod. ­Denna kedja kan bestå av också andra tidsbegränsade ­anställningar, men det är endast AVA-tid som ger kvalifikationstid.

Arbetsdomstolen har nu konstaterat att begreppet år, i uttrycket mer än två år, innebär 365 dagar. Av detta följer att konverteringen inträffar när vikariatstiden eller AVA-tiden uppgår till 731 dagar (mer än två år).

Enligt min uppfattning är det självklart att ett år innehåller 365 dagar, inte 360 dagar som hävdats i tvisten och som uppenbarligen varit en vanlig tillämpning inom flera områden av arbetsmarknaden. Att man räknat med att ett år skulle vara 360 dagar och att således konvertering inträffar dag 721, har sin grund i att reglerna om företrädesrätt utgår från att en månad är 30 dagar och att därmed tolv månader skulle vara 360 dagar.

Jämförelsen med reglerna om företrädesrätt är dock ­inte relevant. I företrädesrättsreglerna anges att företrädesrätt förvärvas när arbetstagaren har haft tidsbegränsade anställningar i sammanlagt mer än tolv månader (kvalifikationstid) under tre år (referensperiod). Dess­utom anger förarbetena till företrädesrättsreglerna att man ska utgå från att en månad är 30 dagar.

Om lagstiftaren hade avsett att konvertering skulle ­inträffa när anställningen har pågått i mer än 720 dagar, skulle lagstiftaren antingen ha använt begreppet mer än 24 månader eller i förarbetena till konverteringsreglerna angivit att ett år är 12 x 30 dagar, alltså 360 ­dagar. Lagtexten använder dock begreppet år (och inte månad) och förarbetsuttalanden i frågan saknas.

Det är viktigt att notera att det alltid är lag­texten som är utgångspunkten vid lagtolkning. Lagens så kallade förarbeten (främst regeringens proposition) innehåller i många fall förklaringar till lagtexten och dess innebörd. När lagstiftning är oprövad i domstol, så är för­arbetena den främsta källan till väg­ledning för rätts­tillämpningen. När ­sedan lagregler prövas i domstol, ­skapas praxis som i sin tur blir väg­ledande.

När det, som i fallet med anställningsskyddslagens uttryck mer än två år, saknas förarbetsuttalanden om tolkningen av lagregeln, ska i princip lagtexten ges en allmänspråklig tolkning.

Av det sagda följer att det är juridiskt självklart (och numera också klargjort av Arbetsdomstolen) att ett år är 365 dagar. I domen uttalas också – för säkerhets skull – att man vid denna tideräkning ska bortse från att vart fjärde år är skottår.

Ibland blir man som sagt mest förvånad över förvåningen. Jag minns att jag redan i folkskolan i slutet av 1950-talet lärde mig att ett år normalt har 365 ­dagar.

Arbetsrättsexperten

TOMMY ISESKOG

Driver Iseskogs Juridiska konsultbyrå


JUST NU PÅ FÖRSTA SIDAN