Vad är dina reflektioner över vad som skett sedan coronarestriktionerna släppte till nu?
Var ska man börja? Det känns nästans om en märklig dröm – som att vi nästan över en natt, eller i alla fall någon vecka, plötsligt bara återgick till det tidigare livet. Självklart är friheten den största förbättringen, både privat och på jobbet där det ju var ett mycket intensivt arbete med att följa och efterleva rekommendationer pandemin igenom. En utmaning kan nog vara att med de inskränkningar som fanns så skapades ramar och en hel del sänkta förväntningar, som på många sätt var bra. För att illustrera skillnaden: ingen kunde resa utomlands, så inget barn behövde ha ont i magen när ”Mitt sommarlov” skulle skrivas vid skolstart, det kan nog finnas en del sådana fördelar vi inte tänkt på.

Finns det något som påverkat dig som du inte var beredd på?
En pinsam insikt tidigt i pandemin var att vi bott i tio år i ett otroligt naturskönt område – dittills helt utan att använda det. Det gav mig otroligt många fina upplevelser under de här två åren, där de tiotusen stegen kunde samlas med nyfiken blick och förundran. När pandemin släppte blev det svårare att hinna och jag var inte beredd på hur mycket det påverkade mig – jag blev tröttare, mindre kreativ och mindre robust när jag inte fick mina steg och mina träd, kullar och diken. Som tur är var det relativt lätt att åtgärda, så nu är jag där igen och knatar med något nästan religiöst i blicken.

Vad ser du fram emot under semestern?
Jag ser fram emot smultronplockning hos mamma i Hälsingland, yoga på bryggan i Linköping medan familjen sover vidare, och att Killmaterskan (instagramprofil för Linnea Wikblad) ska skapa nåt bra sommarrecept att upprepa om och om igen.

Hur laddar du batterierna under sommaren?
Förutom både promenaderna och den där yogan läser jag så mycket jag kommer åt. Alltid en större bokhög än jag kommer att kunna beta av, men nästan alltid är det några berättelser som stannar kvar.

Tips på att böcker och annat innehåll för hängmattan?
Slår garanterat in öppna dörrar, men tipsar om Tills alla dör av Diamant Salihu och Löpa Varg av Kerstin Ekman. Samt att följa Reese Witherspoons bokkonto som lyfter fram kvinnligt berättande. Har nog aldrig läst en bok hon tipsat om som varit en besvikelse. Och slutligen tipsar jag om appen Readly om man som jag slits mellan viljan att bläddra slött i ett magasin och den klimatångest som uppstår när man okynnesläst så mycket papper.