Därför är det lönsamt att jobba normkritiskt


2019-01-09 - Normkritik har blivit ett ord på allas läppar. Men vad är det, varför ska man jobba med det ? och hur? Vi undersöker begreppet och tar ­avstamp i en organisation som många har en relation till: SVT.

Programmen på Sveriges Television ska spegla befolkningens olika behov, intressen, perspektiv och åsikter. Varje enskild rekrytering ska föra in ny kunskap om publiken. Så står det i uppdraget. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten?

– Ser man sig om här i korridorerna kan man konstatera att det inte är så. Jag kan se att vi har utmaningar inom SVT. Man tror sig vara norm­kritisk och inkluderande, för det ska man, men när man väl tittar efter är vi präglade av våra omedvetna uppfattningar, säger Dag Strömqvist, projektledare för breddad representativitet och ökad inkludering och chef för SVT:s ateljéförråd.

Valresultatet för fyra år sedan ledde till att dåvarande vd Eva Hamilton reflekterade över vad SVT hade kunnat göra för att vara mer normkritiska och ­bättre på att representera alla, vilket i grunden handlar om SVT:s fortsatta ­legitimitet och överlevnad. Man ­ansåg att en avgörande punkt var ­rekrytering, och under divisionschef Maria Groop-Russells ledning startades det som kallades Talangprojektet.

Inom det skulle personer och ­perspektiv som inte var representerade inom SVT rekryteras in, till en ­början i kortare uppdrag. Men, det föll inte så väl ut som tänkt.

– Rådande normstrukturer var så starka. De nyrekryterade maldes ned och anpassade sig till rådande ­normer. I de samtal jag hade med dem när de slutade sa många att ”i grunden är ni inte intresserade av mina perspektiv, ni har inte tid och ni lyssnar inte”. SVT har enormt höga krav på kvalitet och kostnadseffektivitet och då är det lätt att göra som man alltid har gjort, ­säger Dag Strömqvist.

Han anser att det måste finnas en viss kritisk massa för att de nyrekryterade med andra perspektiv och ­erfarenheter ska orka utmana ­normen. Men det räcker inte. Man måste syna sig själv och förändra sitt beteende. Annars blir rekrytering av personer med andra perspektiv bara en form av mångfaldsalibi, menar han.

Talangprojektet breddades med en rad olika aktiviteter för att försöka möta och bygga en relation till andra grupper av människor. Med hjälp från det engelska public servicebolaget BBC, som länge jobbat med frågorna, fick en mindre grupp av representanter med ansvar för dessa frågor från de nordiska public servicebolagen bland annat jobba i workshoppar.

– Vi fick till exempel ta med pressbilderna på de tre största programmen som marknadsförs inför säsongen och analysera vad de valda bilderna faktiskt signalerar, om de stämmer överens med SVT:s värdegrund. De ­visade ju en ganska ensidig bild, säger Dag Strömqvist.

Tillsammans med både Fryshuset och Arbetsförmedlingen Kultur bjöd SVT in underrepresenterade grupper för ”speed-dejting” där de fick träffa programinnehållsansvariga och komma med inspel och konkreta idéer på hur programmen skulle kunna bli mer relevanta för dem. Man anordnade en workshop i Fittja söder om Stockholm, dit ungdomar bjöds in för samtal om hur de ser på SVT.

– Det blev en stark upplevelse, och inte helt komplikationsfritt. Många ungdomar signalerar att vi skitit i dem. Då var det otroligt viktigt att vara ödmjuk och inte gå i försvar. ­Studiebesöket öppnade ögonen för vår personal, säger Dag Strömqvist.

På SVT:s ateljéförråd har Dag Strömqvist gett mer ansvar till personalen att lösa arbetsuppgifterna på sitt sätt och jobbat med att höja acceptansen för misslyckanden, eftersom det kan upplevas säkrare att följa normen i stället för att bryta mot den och ­riskera att göra fel. Och han har breddat rekryteringen och bland annat anställt fler nyanlända och personer med funktionsvariationer.

– I grunden så handlar det om att man måste öka sin medvetenhet om de omedvetna förutfattande meningar som vi alla bär på. Om hur någon är. Vi drivs generellt mot konformitet, att alla ska vara så lika som möjligt, men det är i brytpunkten mellan olika ­perspektiv som ny kunskap uppstår. Här på ateljéförrådet har vi fått en e­xtremt positiv utveckling och vi har fått en mer omvårdande attityd till varandra och nyfikenhet för varandras kompetenser. Det här märker också kunderna, säger Dag Strömqvist.

Omsättningen för SVT:s ateljéförråd, som hyr ut rekvisita och kostymer till hela mediebranschen, ökade 31 procent förra året, och under våren har förra årets resultat överträffats med ytterligare närmare 30 procent. Enligt Dag Strömqvist kan den ökningen till största delen härledas till det norm­kritiska arbetet.

– En annan aspekt jag också blivit varse och som också är viktigt att skilja mellan är den mellan integration och inkludering. Vi pratar som sagt om att vi vill integrera nya medarbetare i organisationen, men det är viktigt att hålla i huvudet att det kanske mer handlar om vikten att behålla var och ens särart för just speglingsmöjlig­heter genom olikheter och därmed tillförandet av mervärde.

ELSA FRIZELL